*Någon djup text *

Vad saknar du med din förra skola?
Mycket, men ändå ingenting. Något jag aldrig kommer ha nära mitt hjärta är Lillhagaskolan. Vi började väl där 2010 har jag för mig? Det gick bra att börja en ny skola med en helt ny klass . Bättre än förväntat då jag och många andra var imot detta byte av skola. Allt rullade på till i slutet av HT i 7an. Våran lärare vi hade i både svenska och engelska var gravid och hon jobbade allt för mycket vilket fick hennes kropp att säga "nej det räcker nu". Hon gick på ledighet . Då kom dessa vikarier in. Om vi inte hade en urdålig vikarie som sa åt oss att jobba med arbeten vi inte fått hade vi håltimme. Och detta var inte bara någon gång i månaden utan pågick 3-4 gånger per vecka med flera timmars hål. Vi lärde oss inte någonting alls. Vi njöt ju självklart av att få lite ledig tid men detta pågick ända till sommarlovet då vi slutade 7an och ja, det var inte det bästa som hänt kan man ju säga. Vi blev bara dåligare och dåligare i engelska och svenska (eller speciellt jag då jag har svårt att hänga med om vi har oseriösa lärare). Men jag hängde på trots allt och jag gick på sommarlov med godkända betyg
I börja av 8 var allt i skolan ok. Vi fick en ny lärare i engelska som vi skulle ha i 2 år och desamma med en helt ny lärare i svenska. Allt gick bra ändå till jullovet och mina betyg höjdes i svenska. Riktigt skönt då jag kände att jag hängde med . Engelska var jag inte så himla intresserad av speciellt med em lärare som sa att klassen ett år under oss var bättre på engelska än mer en hälften av klassen. Detta förödmjukade mig och jag tror många i klassen också.
VT i 8an började och jag vet inte vad som hände med det blev kaos i skolan. Jag minns inte ens hur det började men någonstans mellan något litet tjafs och diskussion . Några skrev saker på mitt skåp som fick mig att bara vilja gå hem . Även kommentarer också. Ingen lärare låtsades märka något och ville inte lägga sig i. 8an slutade med katastrof och jag ville aldrig gå tillbaka .

9an.. Hemsk. Enda ordet jag har att säga om mitt sista år på Lillhagaskolan.

 

Jag kommer ALDRIG ALDRIG komma tillbaka till den skolan och det är jag så sjukt lättad över. En tung börda på axlarna är borta *poff*.

 

MathildaKoskela

16årig hästtjej ifrån Nykvarn. Går barn&fritid i Huddinge.

RSS 2.0